Idag har man jagat och fightats med Anton - en 100-kilos ouppfostrad tjurkalv!
Kom till Lillskogen i Mariebergsskogen och trodde vi skulle vara inne och ha djursjukvård hela dagen, men det visade sig att vi skulle ut och jobba i parken. 
Först skulle vi halma, ge ensilage och flytta baggarna och lite sånt.  

Sedan skulle vi flytta korna till en ny hage... vilket var lättare sagt än gjort eftersom den nya tjurkalven Anton inte blivit handskads med så mycket och var fortfarande ganska skygg.
Att försöka få på honom någon grimma var inte det lättaste, vi var först tre personer som jagade runt honom i hagen och försökte mana in honom i ett hörn. På något vis lyckades han alltid hitta ett mellanrum, och vid ett tillfälle hoppade han (ett riktigt fint hopp faktiskt!) över repet som vi drog mellan oss.   

Tillslut fick vi lite förstärkning och vi kunde mana in honom i ett hörn och sätta på grimma.
Mamma ko, Tindra, och den andra kon, Ärla, var kelsjuka som vanligt och där var det minsann inga problem att få på grimma.

Så så fort Anton fått på sig sin grimma skulle vi leda korna i grimma till en ny hage. Ännu en gång lättare sagt än gjort. 

Anton fick spel och studsade runt som en vild tjur (humm, kanske beror på att det är i stort sett vad han är?) och det var självklart JAG som höll i grimskaftet och skulle "leda" honom. 
Dömmern själv trasslade in sig i elstängslet och fick massa stötar, jag skulle hjälpa honom bort därifrån men fick ju stötar själv så fort jag tog i honom... tillslut fick vi ut honom därifrån och skulle styra mot nya hagen igen. 

Problemet var att antingen så vägrade Anton att gå, så man fick dra i grimskaftet medan någon sköt på bakifrån,
eller så skulle han springa och studsa och slå benen efter sig så man var tvungen att springa som en idiot efteråt. 

"Försök hålla dig framför honom hela tiden så blir det lättare" sa Lina, en av djurskötarna.
Jo tack, jag gjorde det bästa jag kunde! Men när han stack iväg i full fart var det inte lätt att hålla sig framför!

Dock fick jag pli på honom efter ett tag, och fick in taktiken.. det gick ju till och med så bra så AC, ännu en djurskötare, frågade om jag inte skulle börja dressera tjurar! ;) 
Haha, ett yrke för mig - verkligen!

Ja, och nu när jag fått pli på honom kanske jag skulle passa på att köpa honom?
För om ingen köper honom blir han "kalopps", som AC sa.. :(
Stackars Anton!  

Fast å andra sidan, han vägde 100 kg nu och var redan svårmanövrerad.. tänk när han växt till sig och väger 10 gånger det! En stor och vuxen tjur på ett ton! HÄRLIGT att handskas med! "Säg hejdå till livet", ungefär! 

Nej, nu ska jag landa i soffan och se om det finns nåt bra på tv.. och kanske skänka en tanke till Anton, det vore ju för hemskt om han skulle bli kalopps!