Dåliga vanor har man väl egentligen hur många som helst, men när det gäller att komma på vilka de faktiskt är känns det helt plötsligt jättesvårt.

En sak som jag vet att jag gör, som jag stör mig en hel del på, är att jag säger "va?" alldeles för ofta. Jag säger "va" även om jag egentligen hör vad personen säger. Jag vet inte varför - det bara kommer som en reflex.

Ytterligare en sak, som jag aldrig ens tänkt på att jag faktiskt gör förrän min handledare på praktiken på Ölands djurpark nämnde det, är att jag hela tiden har konstiga ljud för mig som är totalt onödiga och kan låta rätt skumma.

När jag t.ex. tappat något och ska böja mig ned för att plocka upp det kommer automatiskt ett besvärat "EHH"-ljud, som om det är otroligt ansträngande att plocka upp den där saken från golvet.
När jag inte når något och ska försöka sträcka mig den där sista biten som fattas "stönar" jag också till med ett "EHH".

VARFÖR? Jag låter ju som en besvärad gammal tant i världens sämsta kondition. Och det är jag ju faktiskt inte, så jag vill ju inte att folk ska gå runt och få den uppfattningen av mig! ;)

Jag får helt enkelt sluta upp med att säga "va?" och LYSSNA istället, plus att jag ska hålla käften! Om jag inte är besvärad/ansträngd behöver jag ju för tusan inte heller låta som om jag vore det!
Min gissning är att jag aldrig kommer lyckas med detta, men det är värt ett försök! ;)