Inatt drömde jag en dröm som får mig att önska att jag aldrig någonsin skulle vaknat igen.
Det var smärtsamt att vakna upp ur drömmen och inse att verkligheten såg annorlunda ut.
Jag drömde att du fanns där, att jag höll din hand. Jag kan fortfarande känna känslan av hur jag strök min hand mot din underarm. Känslan var så stark och äkta, allting var så verkligt – som att allting faktiskt var på riktigt.
Jag grät och förklarade hur mycket jag älskade dig, hur mycket jag saknade dig och hur tomt allting var utan dig. Jag kunde ta i dig, prata med dig och du kunde svara mig.
Jag önskar att du faktiskt fanns där i min dröm, att du faktiskt fick veta allt det där jag ville berätta för dig. Jag vill tro att du, din själ, var där med min själ och att det faktiskt skedde på riktigt – men på ett övernaturligt stadium. Jag vill tro, för sanningen gör annars för ont.

Det var den bästa, men samtidigt värsta, drömmen jag någonsin drömt. Min önskan om att få hålla din hand en sista gång gick ju faktiskt i uppfyllelse, för en verkligare dröm har jag aldrig någonsin varit med om, men samtidigt fick jag uppleva mardrömmen om att mista dig igen, när jag vaknade upp till verkligheten.

Varför ska det vara så svårt att släppa taget? Varför går det aldrig att förstå?
Jag bläddrar förbi ditt nummer i kontaktlistan och förväntar mig att jag någon gång ska kunna ringa dit igen och höra din röst. Jag kan inte radera, jag kan inte inse att du aldrig kommer svara.

Alla som någon gång mist någon så nära vet hur jag känner. Det är förjävligt, det plågsammaste jag någonsin varit med om. Döden är det jävligaste som finns. Men jag är inte rädd för den – jag är rädd för andras död, för den stora saknaden, för allt tomrum som lämnas kvar. Aldrig slipper vi undan.

WOHO, KÖRKORT! :D
Alla som tagit vet vilken jävla befrielse det är! Jag känner verkligen en enorm lättnad och frihet. JAG HAR KÖRKORT! FATTA!
Det firar vi med ett rungande sjungande HURRA! ;) Så nu alla Säfflebor, kan ingen gå säker på gatorna längre - moahaha! ;)

Fick även värsta tatueringssetet av baby, så ni kan ju gissa vad jag har suttit och lekt med halva dan idag! ;)
Så hör av er om några år eller så om ni är sugna på att tatuera er, haha... ;D

Nu är det julstämning som gäller här hemma med familjen (! MALLE SVIKER :( !) och än så länge har vi klätt granen, slått in julklappar och just nu står min vegetariska julskinka i ungen, julmusiken hörs i hela huset, brasan sprakar och självklart har vi den obligatoriska Paradisasken på vardagsrumsbordet! ;)
Tomorrow's Christmas Day... TJOHEJ!

GOD JUL! :D

Finns det något bättre än julen? Jag tror faktiskt inte det.
Idag blir det luciatåg och julshow (ett plus i kanten är att frysa röven av sig och skaffa sig lite urinvägsinfektion eftersom julshowen alltid ska vara i det förbannade askalla ridhuset!) och imorgon blir det julbord (ännu ett plus i kanten - lite extra värmeisolering på kroppen i vinter!). Igår gick jag lös på mitticity och bergvik och shoppade julklappar för hela slanten (nämen ser man på, ännu ett plus i kanten - tom plånbok betyder lättare handväska som betyder mindre värk i axlar och rygg!). Det gäller att se allt från den ljusa sidan, att se glaset halvfullt istället för halvtomt så att säga! ;)
Kloka ord från Jennifer Nilsson. Värt att tänkas på. ;) Over and Out.

Oftast hatar jag barn. I alla fall de som är fula, som skriker konstant, som är korkade, arroganta och snoriga, eller bara bajsar ovanligt mycket. Men så finns det vissa som fascinerar mig och som har en förmåga att sprida glädje, vart de än befinner sig.
Självklart tänker jag i första hand på min systerson, Lucas. Jag fascineras över hur han alltid kan vara så glad, så obekymrad, så självständig, helt oberoende av omvärlden och så äkta på något vis. Ett leende från honom är så äkta det bara kan bli, hans glädje sprider sig genom hela rummet och alla ens egna bekymmer försvinner för ett ögonblick.
Tänk så enkelt och så härligt att se världen genom ett barns ögon. De största bekymren i livet skulle handla om varför den fyrkantiga klossen på något underligt vis inte kommer igenom det trekantiga hålet, eller att vanten inte sitter tätt under jackärmen och har lämnat en glipa där kall luft strömmar in.
Ibland tycker man att vi borde lära av barnen, istället för att barnen lär av oss. Livet vore ju så mycket lättare.



Ikväll ska jag och mina päron vara barnvakter åt vår härliga glädjespridare. Då ska jag se till att suga in så stooooor dos glädje som möjligt så jag klarar mig länge. Han är som en C-vitamin. Livsnödvändig och uppiggande! ;D

20 DAGAR KVAR TILL DAGEN MED STORT D
22 DAGAR KVAR TILL JULAFTON 

(..samt även 2 år och 19 dagar till jordens undergång! ;))

Det är så hilma svårt att förstå att du aldrig kommer tillbaka.

Vem ska nu baka den bästaste kladdkakan på hela jorden på min födelsedag?
Vem ska nu baka de där tjocka pepparkakorna av hembakad pepparkaksdeg och de där lussebullarna som vi alltid äter på lucia?
Vem ska nu laga risgrynsgröten vi alltid äter på julafton?
Vem ska vi nu gå till på höstmârten och äta kålsoppa hos?
Vem ska ställa upp och köra i regn och rusk när ingen annan kan?
Vem ska ta hand om tvätten och disken här hemma fast att mamma klarar det fint alldeles själv?
Vem ska jag nu skälla på när katten får mat fast att han nyss ätit?
Vem ska jag nu måla påskbrev med?
Vem ska jag gå till för prata om livet och dricka festis?
Vem ska jag nu åka med till Gustavsfors för att samla smågrodor?
Vem ska nu läsa Lilla Lotta för mig, även om du egentligen slutade läsa den för mig för flera år sedan?
Vem ska jag nu gå och vinna tio kronor på en Tialott med?
Vem ska nu alltid stå i fönstret och vinka åt mig när jag åker?
Säg mig vem!

Det finns så otroligt mycket jag kommer sakna med dig mormor, listan kan göras oändlig. Jag kan inte förstå att du är borta. Fast jag vet att du ändå alltid är med mig, på något vis. ♥


Ur en tidning hade du klippt ut och sparat en dikt i en ask:

Den dagen jag går för att ej vända åter,
jag vill att Ni minns mig precis som jag var.
Det blir bara värre, mina kära om Ni gråter,
för inget kan ändra det öde vi har.
Den dagen Ni står här och kanske mig saknar,
jag vill att Ni lever och livslusten har.
Mina älskade, kära, jag vill att Ni vaknar,
och lever de dagar, all tid Ni har kvar. 

Mormor, jag vet att du menar vartenda ord, och jag ska göra allt för att leva upp till det du vill. Men att gråta - det måste jag få göra.


Åh, vad jag kommer sakna dig älskade mormor!
Jag kommer förevigt att älska dig för den underbara mormor du alltid varit.
Ingen mormor är så bra som du! ♥

Någon dag ses vi igen... ♥

Bara för att ni är avundsjuka på min snygga pojkvän!? ;)